Varför pastöriserar man mjölk
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Varför pastöriserar man mjölk
Snarare bidrar en kost som innehåller mjölk och mjölkprodukter med en lägre risk för hjärtkärlsjukdomar.
Vad innebär pastörisering? Pastörisering är en värmebehandling som dödar sjukdomsalstrande bakterier och virus, och dessutom minskar antalet produktförstörande bakterier.
Det finns fyra typer av pastörisering:
- Lågpastörisering sker mellan 72-75 °C under 15 sekunder.
- Högpastörisering sker vid 80 °C, eller högre under några sekunder.
- UHT-pastörisering (ultra hög temperatur) är en metod där man steriliserar produkten genom upphettning under 1 sekund vid lägst 135°C
- ESL står för "Extended Shelf Life" (Utökad hållbarhet) och är ett mellanting av högpastörisering och UHT och sker vid cirka 100° C
Ju högre temperatur vi hettar upp mjölken i desto längre hållbarhet får vi på mjölken.
I Arlas produktskolaär du välkommen att ta del av hur tillverkningen av våra produkter går till.
Möjligen blandar man ihop opastöriserad mjölk med så kallad råmjölk, eller kolostrum, i detta fall.
Någon som är laktosintolerant kan dricka opastöriserad mjölk.
Svar: Det finns en del anekdoter från människor som själva säger sig uppleva detta eller ”har en vän” som gör det. Homogenisering är den finfördelning av fettet som huvuddelen av konsumtionsmjölken (dvs dryckesmjölken) genomgår.
Homogeniseringen gör att fettet inte flyter upp till ytan.
Därför flyter fettet upp till ytan, vilken många konsumenter uppskattar. Symtomen vid infektion med Ehec varierar från mild diarré till magsmärtor och blodiga diarréer. Livsmedelsverket skriver att “vanliga symtom vid infektion med Campylobacter är akuta magsmärtor och diarré. Även efter pastörisering är mjölk goda källor till båda dessa vitaminer och ett flertal till.
Pastörisering
Detalj av en modell av Vacutherm Instant Steriliser, en pastöriseringsapparat från Tetra Pak. Foto: Anna Gerdén.
Snabbfakta
- Pastörisering betyder att man värmer upp livsmedel en kort stund för att döda bakterier som kan orsaka sjukdomar.
- Han som uppfann pastörisering, Louis Pasteur, började med att pastörisera vin, för att det inte skulle bli surt.
- Man började pastörisera mjölk för att hindra spridning av olika sjukdomar, bland annat tuberkulos.
- Vanlig mjölk pastöriseras genom att hettas upp till 72°C i 15 sekunder.
- Mjölken som man gör filmjölk eller yoghurt av brukar man värma till 95°C i 5 minuter.
- Sedan 1937 måste all mjölk som säljs i Sverige vara pastöriserad.
Senast uppdaterad 7 december 2021.
Trendigt med opastöriserad mjölk – men hur bra är det?
Det stämmer dock inte. Råmjölk, alltså kolostrum, innehåller högre halter av vissa hormoner, men opastöriserad mjölk innehåller inte signifikant mer eller mindre av något ämne jämfört med pastöriserad mjölk. Efter uppvärmning kyls mjölken snabbt ned till ett par plusgrader. Det är samtidigt viktigt att påpeka att opastöriserad mjölk inte kan bota allergier, utan alltså enbart är kopplad till en minskar risk för att utveckla allergier.
Eller en halvsanning, beroende på hur man ser på det. Det enda är andelen riboflavin (vitamin B2) och kobalamin (vitamin B12) som kan minska en aning. Livsmedelsverket skriver att “flera studier har visat att barn som växer upp i bondgårdsmiljö, och bland annat får opastöriserad mjölk, har mindre risk för att utveckla allergi och astma än barn som växer upp i stadsmiljö.” Oklart, alltså, vilken roll som själva mjölken spelar och vad övrigt i “bondgårdsmiljön” som påverkar.
Uppemot 20 stycken vitaminer och mineraler finns i mjölk.
Man har druckit opastöriserat i alla år, och det var ingen som mådde dåligt av det!
Svar: Jo, det var just så det var. Kolostrum är den första mjölken som kommer från kon och som kalven behöver få i sig för att få antikroppar och annat som den behöver för en bra start i livet.
Man blir längre av opastöriserad mjölk
Svar: Det saknas vetenskapligt underlag för att styrka detta.