Familjeåterförening eu medborgare
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Familjeåterförening eu medborgare
Medborgare i ett EU-land har rätt att bosätta sig i en annan medlemsstat i tre månader, och därefter tills vidare – under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda. Det finns på olika håll i Europa partier och politiska rörelser som tar varje tillfälle i akt att ifrågasätta möjligheterna för människor att flytta till Europa och måla upp invandringen som ett hot, trots att allt talar för att Europa på lång sikt behöver en inflyttning för att jämna ut ålderspyramiden och öka arbetskraften och trots att det finns humanitära skäl att ta emot flyktingar.
I vissa fall räcker det att anknytningspersonen i Sverige har ett tillfälligt uppehållstillstånd, men ibland krävs att familjemedlemmen har ett permanent tillstånd att bo i landet.
Möjligheten att komma och bo med en familjemedlem i Sverige beror på:
- vilken typ av uppehållstillstånd anknytningspersonen har
- på vilken grund uppehållstillståndet beviljades
- om uppehållstillståndet är permanent eller tidsbegränsat
- om uppehållstillståndet beviljats för att anknytningspersonen ansetts vara i behov av skydd eller inte.
Det är inte heller alla familjemedlemmar som omfattas av möjligheten att beviljas uppehållstillstånd.
Därför förordar inte regeringen någon revidering av direktivet. Migrationsverket prövar då om du haft uppehållsrätt under minst fem år genom din anhörige i Sverige, eller om du har bibehållen uppehållsrätt om relationen har upphört.
Du vill ansöka – Permanent uppehållskort
Om du har ett uppehållskort som snart slutar gälla, men ännu inte uppfyller kraven för permanent uppehållskort, ska du lämna in en ny ansökan om uppehållskort om du vill stanna kvar i Sverige.
Du vill ansöka – Familj till EU/EES-medborgare
Om du bor i Sverige med uppehållstillstånd
Om du inte har uppehållsrätt utan har uppehållstillstånd för att bo med en familjemedlem i Sverige, ska du förlänga ditt uppehållstillstånd om du vill bo kvar.
Familjeåterförening ger invandrare en möjlighet att ha ett familjeliv, och det är viktigt för att integrera dem i samhället. Folkpartiet tycker att det är glädjande att regeringen har satt i gång och nu är på väg att avsluta ett arbete med att öppna fler möjligheter för att styrka identitet när ett land inte tillhandahåller godkända pass.
År 2003 formulerade EU ett direktiv om rätt till återförening, och nu har kommissionen ställt samman den grönbok som vi diskuterar i dag, som sammanfattar EU-reglerna och ställer frågor till staterna om att eventuellt föreslå förändringar. I vissa fall gäller inte försörjningskravet, till exempel om anknytningspersonen är ett barn och i vissa fall om anknytningspersonen är flykting eller svensk medborgare.
De flesta som själva har en familj kan väl föreställa sig hur plågsamt det måste vara att leva, arbeta eller studera här om man samtidigt måste vara skild från till exempel sitt minderåriga barn. Ibland finns även möjlighet att återförenas med andra familjemedlemmar, men det är undantagsbestämmelser och därför svårare.
Identitet
Den som ansöker om att få bo i Sverige behöver kunna styrka sin identitet.
Herr talman! Utskottet delar den bedömningen och vill inte i dag inleda en diskussion som skulle kunna leda till omförhandling och försämring i EU-länder när det gäller rätten till återförening. Det är, som sagt, viktigt för de flesta människor att få vara med sin familj. Då prövas anknytningen till familjemedlemmarna som en del av asylprocessen.
Om man är i Sverige och har ett giltigt utvisningsbeslut kan man i vissa fall ansöka om uppehållstillstånd för att bo tillsammans med familjemedlemmar genom att lämna in en ansökan om verkställighetshinder.
Krav för att få bo med sin familj
Anknytningsperson
Till att börja med behöver man ha en familjemedlem som har rätt att bo i Sverige som man kan ansöka om att få bo tillsammans med – det här kallas för anknytningsperson.
(Applåder)
EU/EES-medborgare
När du som är EU/EES-medborgare har bott i Sverige i fem år med uppehållsrätt har du permanent uppehållsrätt. Vår grundinställning i den här frågan är att grundläggande principer för rättssäkerhet och möjlighet att överklaga och så vidare ska utformas på samma sätt i olika EU-länder.
Vilken form av tillstånd de behöver eller kan få beror på varifrån de kommer och vilken relation ni har till varandra.
Här nedan kan du läsa om vad som gäller beroende på om dina familjemedlemmar är ifrån ett så kallat tredje land (ett land utanför EU) eller ifrån ett EU-land.
Familjemedlemmar från ett land utanför EU (tredjelandsmedborgare)
När man vill ansöka om tillstånd för att bo tillsammans med familjemedlemmar är huvudregeln att man ska ansöka om – och beviljas – ett sådant tillstånd innan man reser till Sverige.
Huvudregeln är alltså att man lämnar in ansökan när man befinner sig i sitt hemland eller i ett grannland.
Det görs vanligtvis med hjälp av ett giltigt hemlandspass.
När det inte är går att få tag i id-handlingar men det finns gemensamma biologiska barn kan det i vissa fall räcka med att göra sin identitet sannolik.
Försörjningskrav
Den person som bor i Sverige ska som huvudregel kunna försörja de familjemedlemmar som vill flytta hit.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut: att lägga det här utlåtandet till handlingarna. Det så kallade Stockholmsprogrammet, som antogs under Sveriges ordförandeskap, pekar framåt mot en gemensam utformning av processen för asylsökande, och det ska garantera en rättssäker behandling som inte avviker drastiskt mellan olika EU-länder.