Hårdare straff mot brott debattartikel

Vårdenheter får inte byggas upp inom Kriminalvården. Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister visar en tydlig nedgång av antalet personer som vårdats för våldsskador.

– Det dödliga våldet ökar och gängskjutningar med dödlig utgång ökar

Antalet mord och dråp per 100 000 invånare från 1965 till 2020 ökar fram till 1990, sjunker därefter men har ökat igen, dock ej till maxnivån från 1990.

Det bästa sättet att hjälpa unga på är att få dem att förstå att allvarliga brott leder till allvarliga konsekvenser. År 2021 minskade antalet anmälda brott jämfört med 2020.

– Brottsligheten går ner i åldrarna

Ungdomsbrottsligheten i sin helhet går inte ner i åldrarna. Vi måste börja skydda laglydiga medborgare och sätta tydliga gränser för den som väljer brott.

Allt yngre gärningsmän står bakom grova våldsbrott och det är en utveckling som inte längre kan förklaras med ”brist på fritidsgårdar” eller socioekonomiska faktorer. Brottsligheten har blivit brutal och vi måste våga tala klarspråk. Uppdraget har alltid varit att verkställa straff på ett rättssäkert sätt (”och med aktning för människovärdet” angavs efter andra världskriget).

Enskilda gärningspersoner kan oskadliggöras genom långa frihetsstraff, men det påverkar inte våldsnivån i samhället. Polisen beräknar att antalet som är involverade i det gängrelaterade våldet rör sig om 5 000, ett par promille av första och andra generationens invandrare.

Rapporten visar att statens insatser mot ungdomsbrottslighet och nuvarande metoder för att hantera unga brottslingar är bristfälliga, och att det finns betydande luckor i samarbetet mellan  Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Socialstyrelsen och Kriminalvården. 

Rapporterna visar att insatserna för att bryta kriminaliteten bland ungdomar är ineffektiva och att bristen på ett enhetligt system leder till att barn och unga inte får det stöd de behöver för att förändra sitt beteende.