Suveräna stater betyder
Hem / Juridik, Samhälle & Myndigheter / Suveräna stater betyder
Dette kræver samarbejde mellem stater for at bekæmpe truslen og beskytte befolkningen.
Økonomiske og politiske interesser
Økonomiske og politiske interesser kan også påvirke suveræne stater. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.
Folkrätten och bestämmelser om krigslagar och beskydd av civilbefolkningen har kommit att omfatta fyra olika brottstyper som infördes i Nürnbergprocessen efter andra världskriget och som därefter blivit en del av FN-stadgarna: brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser, brott mot freden och folkmord.
Brott mot mänskligheten
Brott mot mänskligheten är ett begrepp som användes redan 1890 för att beskriva den belgiska kungen Leopold II:s behandling av befolkningen i Kongo.
Island och Japan är utmärkta exempel på nationalstater: De allra flesta människor födda i dessa nationalstater delar samma härkomst och kultur.
”Stat/Nation-Stat : Inledning/Definition.” Princeton Universitet.
”Stat, nation och nationalstat: Klargörande av missbrukad terminologi.” Penn State College of Earth and Mineral Sciences.
Suveränitetsprincipen och humanitär intervention
Folkrätten
Folkrätt är en del av internationell rätt.
århundrede
Suverænitet forbliver en vigtig faktor i det 21. I nogle tilfælde kan disse konflikter føre til væbnet konflikt mellem stater.
Udfordringer for Suveræne Stater
Globaliseringens indflydelse
Globaliseringen har haft en betydelig indflydelse på suveræne stater. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna.
Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.
Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras.
Denne fredsaftale etablerede princippet om national suverænitet, hvor hver stat blev anerkendt som suveræn og uafhængig. Lemkin ville bland annat även inkludera kulturella, politiska och ekonomiska grupper bland målgrupperna. Långt tidigare hade Lemkin som student läst nyheten om mordet på den osmanska storvisiren Talaat Pascha i Berlin (1921) och rättegången för hans mördare Soghomon Tehlirian.
Krigsbrott brukar i regel tillskrivas individuellt ansvar och det är oftast statsöverhuvud eller militära ledare och personer med liknande maktställning som ställs inför rätta för dessa brott.
Brott mot freden
Rubriceringen ”brott mot freden” introducerades i samband med Nürnbergrättegångarna och till skillnad från krigsbrott så handlar det istället om anstiftan till (att avsiktligt sätta igång) krig.
Vissa nationer är suveräna stater, men många är det inte.
Nationer som innehar territorium men inte är suveräna stater inkluderar:
- De indiska nationerna i USA
- Bosnien (Bosnien och Hercegovina)
- Katalonien (i norra Spanien)
- Quebec
Förutom nationer som är icke-suveräna stater, kan det hävdas att vissa nationer inte styr territorium överhuvudtaget.
Konventionen har sedan dess fått mycket kritik eftersom den utelämnar vissa grupper (främst kulturella och politiska) och misslyckas med att fånga vidden av den komplexa process som ett folkmord ofta består av.
Suveræn Stat: En Dybdegående Forklaring
Introduktion til Suveræn Stat
En suveræn stat er en politisk enhed, der har fuld kontrol og uafhængighed over sit eget territorium og befolkning.
Dette inkluderer retten til at opretholde en hær, politistyrker og retssystemer til at håndhæve loven og beskytte befolkningen.
Uafhængighed og autonomi
Suveræne stater er uafhængige og autonome enheder, der er i stand til at træffe beslutninger og handle uafhængigt af andre stater eller internationale organisationer. Begreppet genocide (engelskans ord för folkmord) myntades 1944 av den polsk-judiske juristen Raphael Lemkin.
Frågor kring mänskliga rättigheter, global hälsa och miljöpåverkan har komplicerat bilden av suveräna staters handlingsfrihet.
Suveräna staters rättigheter och ansvar
Suveräna stater har rättigheter och ansvar gentemot både sina egna medborgare och det internationella samfundet. Två andra enheter, Taiwan och Kosovo, erkänns av några men inte alla medlemmar av FN.
Enheter som inte är suveräna stater
Många enheter har geografisk och kulturell betydelse och många av egenskaperna hos en suverän stat men är inte självständiga suveräna stater.
Dette betyder, at kun staten har ret til at bruge magt og vold inden for sit territorium. Dessa beskrev både vad som var tillåtet och inte mot krigande parter, men också behandlingen av civila, speciellt kvinnor, vilka ofta kunde utsättas för sexuella övergrepp under väpnade konflikter.
Dagens krigslagar härrör från Genèvekonventionerna som tillkom vid slutet av 1800-talet.
De har ret til at etablere deres egne politiske systemer, lovgivning og økonomiske politikker uden indblanding udefra.
Eksempler på suveræne stater
Der er mange eksempler på suveræne stater over hele verden.
Nogle af de mest kendte eksempler inkluderer USA, Storbritannien, Frankrig, Kina, Rusland og Brasilien. Inom internationell rätt introducerades begreppet i den andra Haagkonventionen 1899 och senare i den fjärde Haagkonventionen 1907, i den så kallade Martens-klausulen (uppkallad efter Friedrich Martens som var en rysk diplomat och jurist).
Begreppet användes officiellt för första gången i ett gemensamt ultimatum undertecknat av Storbritannien, Frankrike och Ryssland den 24 maj 1915 i anslutning till de pågående armeniska massakrerna.
Brott mot freden definieras som ”planering, förberedelse, initiering eller förandet av krig och aggression eller ett krig i brott mot internationella avtal, överenskommelser eller försäkringar, eller deltagande i allmän plan eller konspiration till utförande av något av de tidigare nämnda handlingarna.”
Denna kategori kom senare att inkluderas i FN-stadgarna och används bland andra i Romstadgarna för den Internationella brottmålsdomstolen för avgörande av de olika brotten mot folkrätten.
Folkmord
Folkmord anses vara den värsta typen av brott i modern tid.
Genom att respektera mänskliga rättigheter, främja fred och säkerhet samt delta i internationellt samarbete kan suveräna stater säkerställa en hållbar utveckling och fredlig samexistens.
Avslutande tankar
Suveränitet är en grundläggande princip för staters existens och handlingsfrihet.