.

Kyrkans första orgel tillkom som donation på 1700-talet. Med fönstrens anpassning till de nya valven förändrades även fasaderna.

Det stora förändringsprogrammet inleddes med en förhöjning av sakristian på 1440-talet. Vapenhusportalen är samtidigt kyrkans huvudportal.

Man menade att murarna från första stenkyrkan alltjämt ingår i innerväggarna till den ombyggda kyrkan, att de mätte ca 70 cm i tjocklek och nådde upp till en höjd på c 3,20 m. Och sedan i något skede började man använda lokala krafter.

Arbetet välsignat i sig

År 1969 utfördes noggranna arkeologiska utgrävningar vid Finströms kyrka.

Det stod fritt från östra korväggen. Den avslöjar ett regelbundet mönster där större stenar varvas med skift av låga rektangulära stenar. Det spännande med Finströms sekvenser – som sparades för eftervärlden tack vare att de användes som pärmar till räkenskaper bland annat i Kastelholms slott – är att de innehåller alla sekvenser ur Missale Aboensis – och en extra: Mikaelssekvensen Laus Erumpat.

– Den finns inte i Åbo för Mikael var inte skyddshelgon där.

Hon minns också hur det var när hennes gamla vän, dominikan och chef för Vatikanbiblioteket fader Leonard E.

Boyle, kom på besök till Finström.

– Han fäste sig genast vid målningen som föreställde Petrus martyren.

Om den visste han också att berätta att varje dominikansk kyrka enligt regelverket var skyldig att ha en målning som föreställde Petrus martyren.

– Hela Finland var dominikanskt och ändå är den som finns i Finström den enda i sitt slag i Finland.

En annan sak som pekar på att det fanns dominikaner i Finström är en träskulptur som föreställer Ingrid av Skänninge, den dominikanska nunneordens helgon.

När man undersökt virket har man kommit till att skåpet är från 1600-talet.

– Men inne i skåpet finns medeltida skulpturer. Han hade i sin tur precis återvänt från Danmark, där han lärt sig restaurera kalkmålningar.

– Han fick i tiden kämpa för sin sak.

I stället för utvalda småstenar inramade av hörnkedjor, kan man i nordfasaden iaktta ett tydligt mönster med regelbundna murskift där ett par varv större stenar alternerar med smala horisontalt radade granithällar. Doptavlan i Finström förefaller unik. Nyligen har man dessutom märkt att det finns spår av frescomålningar på östra korväggen – sådana har inte dokumenterats någon annanstans i Finland.

Det är alltså till Finström man ska bege sig om man vill se Finlands finaste kalkmålningar.

– På korväggen i Finström syns de fyra kyrkofäderna: Augustinus, Ambrosius, Gregorius och Hieronymus.

Det yttre, högre skrinet, även det av åländsk furu och daterat till 1220-talet, har ursprungligen tillhört kyrkans romanska skulptur föreställande Sankt Mikael. Den har blivit daterad indirekt, eftersom trävirket var så ruttet.

– I tornvalvet finns ett märkligt människoansikte i trä, jätten Finn. På så sätt bildades de grova fristående fyrkantiga murpelare som tar emot vikten från tunga gördelbågar.

Den första stenkyrkan är från 1280-talet, menar Ringbom.

– Vi har undersökt murbruk och ett trästycke inne i murbruket, och alla undersökningar ger samma resultat.

När det gäller dateringen har hon samarbetat med ett internationellt forskarnätverk. Exteriör från söder.

Finströms kyrka är den bäst bevarade medeltida byggnaden i Finland.

Finström är en av de få kyrkor där man alltjämt kan se spåren av en medeltida ambo. Han är inramad av ett samtida skrin i åländsk furu.

Helige Antonius, skulptur i ek från Nordtyskland.

Antonius, dendrokronologiskt daterad till 1450-talet, är undangömd placerad längst inne mot väster i södra sidogalleriet. Grövre murpelare under tornet visar att tornet redan ingick i välvningsplanerna.

Välvningen av långhuset inträffade ca 1450, vapenhuset uppfördes mot sydportalen några år därpå, och som ett sista steg i kampanjen restes västtornet 1467 över den västligaste valvenheten i mittskeppet.