Slutförvaring kärnavfall oskarshamn
Hem / Natur, Miljö & Klimat / Slutförvaring kärnavfall oskarshamn
Avfallet består av metalliskt material till exempel härdkomponenter och styrstavar från kokvattenreaktorer som blir bestrålat inne i reaktortanken. Vi anpassar oss efter fåglarnas häckningsperioder, flyttar på skyddsvärda arter så att de kan leva vidare på platsen och bygger bioreaktorer som renar processvatten från kväve, avslutar Stefan Engdahl vd för SKB.
För att SKB ska kunna starta själva tunneldrivningen krävs en godkänd säkerhetsredovisning från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.
Byggnationen av Kärnbränsleförvaret i Forsmark påbörjas två år före inkapslingsanläggningen i Oskarshamn då byggtiderna är olika långa. Med tiden minskar radioaktiviteten och bränslet blir därmed enklare att hantera i det framtida slutförvar som SKB planerar att bygga i Forsmark.
I dag mellanlagras drygt 8 120 ton använt kärnbränsle i anläggningen.
De grundläggande förutsättningarna är att förvaret ska uppfylla kraven i kärntekniklagen och miljöbalken samt att det lokala politiska och opinionsmässiga stödet ska vara brett och stabilt. De arbeten som ligger inom ramen för förordnandet, och som kan sätta igång när Länsstyrelsen i Uppsala län har godkänt kontrollprogrammet, är bland annat skyddsåtgärder och förberedande arbeten.
För att bedöma lämpligheten behövs dock information från undersökningar av platsen.
Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, fick i januari 2022 regeringens tillåtlighet och tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning i Oskarshamns kommun. Särskild vikt kommer att läggas vid det faktum att Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar/Simpevarp i Oskarshamns kommun är utpekade som riksintresse för slutförvaring av radioaktivt avfall.
Förstudie och platsundersökningar
Lokaliseringsprocessen inleds med ett förstudieskede där ett antal utvalda områden värderas utifrån olika faktorer såsom säkerhet efter förslutning, teknik för genomförande, miljö- och hälsoaspekter samt samhälleliga förutsättningar.
Det är viktigt för Sverige och den fossilfria elproduktionen, säger Stefan Engdahl vd för SKB.
Verkställighetsförordnandet innebär att arbetet kan starta
En central del av domstolens dom är det beviljade verkställighetsförordnandet som innebär att arbeten kan komma igång på de båda platserna även om domen överklagas.
Förslaget innebär att förvaret byggs på cirka 500 meters djup i berget och består av två olika delar med två olika barriärlösningar. Under det följande skedet genomförs platsundersökningar av en eller flera platser, utredningar och samråd. I första hand kommer SKB att titta på områden där det redan finns kärnteknisk verksamhet och i andra hand områden med andra industrier.
I Forsmark, där Kärnbränsleförvaret ska byggas, handlar det om skogsavverkning, schaktarbeten för verksamhetsområdet, anläggande av yta för bergupplag, anläggande av bro över kylvattenkanalen, utfyllnad av driftområde och anläggningar för kväverening.
– Vi behöver etablera nödvändig infrastruktur ovan mark samt komma igång med markarbeten och skyddsåtgärder.
Det innebär att barriärerna i förvarsdelarna måste ha de egenskaper som krävs och samma sak gäller berget där förvaret byggs.
Platsval – en öppen process
Var förvaret ska placeras är ännu inte beslutat.
I mitten av 2030-talet beräknas båda anläggningarna kunna tas i drift.
Sista slutförvaret
Slutförvaret för långlivat avfall
Vid sidan av utbyggnaden av Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall och bygget av ett framtida kärnbränsleförvar planerar SKB även ett slutförvar för långlivat avfall.
Det sker under ständig övervakning och kontroll. Det blir dessutom det minsta av de tre slutförvaren. Där mellanlagras det i djupa vattenbassänger drygt 30 meter ner i berget. I mitten av 2030-talet beräknas båda anläggningarna kunna tas i drift. Det här projektet har inte kommit lika långt som de övriga.
Det finns en sista kategori radioaktivt avfall som behöver slutförvaras, låg- och medelaktivt avfall som klassas som långlivat.
Avfall i form av reaktortankar från tryckvattenreaktorer klassas också som långlivat.