Beräkna undertryck ventilation
Hem / Teknik & Digitalt / Beräkna undertryck ventilation
Vilket innebär att Q50 blir betydligt mindre för lägenheten med större risk för stora undertryck vid obalans på luftflödena.
Detta innebär att man trots större undertryck erhåller små läckluftflöden, så påverkan på värmebehovet blir litet.
Figur 5 visar motsvarande resultat som i figur 2, men formfaktorn för lägenheten, 0,5, är betydligt mindre jämfört med radhusets formfaktor 3.
Orsaken är den betydligt mindre klimatskärmsarean/ omslutningsarean, Aom, mot uteluften.
Vid fullständig balans mellan till och frånluftsflödena erhålls Qläck = 0,3 l/s ”B” vid en lufttäthet på 0,09 l/s,m2 (Q50 = 4,3 l/s) och 1,0 l/s ”A” vid lufttäthet 0,30 l/s,m2 (Q50 = 14 l/s).
Vid en ”normal” luftflödesbalans, 90–95 procent, blir Qläck = 0,0016– 0,0064 l/s ”D” för tätheten 0,09 respektive 0,05–0,18 l/s ”C” för tätheten 0,30 l/s,m2.
Går man in med flödesobalansen (Qfrån–Qtill) i diagrammet kan man utläsa vilket undertryck det motsvarar och är undertrycket litet påverkas inte till- och frånluftsflödena utan luftflödesobalansen läcker in och ger ett värmeeffektbehov under uppvärmningssäsongen.
Man kan i ekvation 1 se att när (Qfrån– Qtill) börjar närma sig Q50 växer nämnaren snabbt och Qläck blir liten.
För att lättare se vilken påverkan luftflödesskillnaden får kan man redovisa tryckdifferensen som funktion av tilluftsflödet och Qfrån = 40 l/s, som i figur 4.
Exempelvis ger ett underskott på 12l/s ett undertryck på 15 Pa.
För att ta hänsyn till vad som händer i ventilationsaggregat görs en teoretisk beräkning av temperaturer kring värmeväxlaren (motströms), återvunnen värme (VÅV), eftervärmningsbehov (EVB) till 19 °C samt ökat effektbehov i rum på grund av inläckande uteluft genom klimatskärmen.
Farliga partiklar och annat riskerar att föras in i bostaden från husets grund.
Övertryck
Övertryck är i regel säkrare för den mänskliga hälsan även om bostaden i sig kan utsättas för onödig påfrestning. Du behöver ha ett hus som är välisolerat för att kunna installera FTX ventilation. Denna fläkt använder sig i sin tur av olika kanaler i bostaden för att kunna åstadkomma en bra ventilation.
Kostnader
Många gånger rekommenderar man att installera ett FTX-system för att komma till bukt med problemen.
En kritisk fråga är om det över huvud taget är möjligt att värma byggnaden till 20 °C.
För lägenhet i större lamellhus (formfaktor 0,5), där lägenheterna har två fasader på sammanlagt 48 kvm, blir med samma specifika lufttäthet, q50, som för radhuset:
- q50 = 0,09 l/s,m2 ger Q50 = 4,3 l/s
- q50 = 0,30 l/s,m2 ger Q50 = 14 l/s
Lägenhet i ett större flerbostadshus har mindre formfaktor, Aom/ golvytan.
Detta kan visa sig genom ett antal olika faktorer.
- Kondens som tenderar att stanna kvar på fönstret under det kallare halvåret.
- Kondens som stannar kvar i bostadsytor där extra ventilation är nödvändig, exempelvis badrummet.
- När du upplever att luften i bostaden påverkar din förmåga att andas.
I grund och botten brukar människor vara mest rädda för att man ska få problem med mögel.
Detta kan nämligen leda till andra faror, exempelvis om en brand skulle uppstå.
Orsaken till de olika beteendena för byggnaden beror på läckageluftflödet, Q50, i förhållande till luftflödesobalansen. Det förekommer några fall där man har haft lite för mycket tilluft i förhållande till frånluft och man erhållit övertryck. Det specifika täthetskravet q50 = 0,30 l/s,m2
(Q50 = 90 l/s) ger endast ett litet under- respektive övertryck, men för tätheten 0,09 l/s,m2 får man ett undertryck på 15 Pa vid en luftflödesbalans på 70 procent.
Analysen påbörjas med ett energieffektivt radhus (formfaktor 3) där det specifika läckluftflödet vid 50 Pa är q50 = 0,09 l/s,m2 med det totala läckluftflödet Q50 = 27 l/s.
Den luft som läcker in genom klimatskärmen, för att kompensera för luftflödesobalansen mellan från- och tilluft, Qfrån–Qtill i figur 1, ger upphov till värmeeffektbehov i rummen, där uteluften läcker in.
Beräkningar på storleksordningen av dessa effektbehov redovisas i tabell 1.
Figur 3: Kurvanpassning till luftläckagemätningarna kan användas för att ta fram undertrycket på grund av luftfödesobalans.
Skillnaden ligger i klimatskärmsarean i förhållande till golvytan, formfaktorn.
För att visa på dessa effekter för energieffektiva byggnader analyseras vad som händer utgående från lufttäthet hos klimatskärmen, luftflödesobalans samt luftläckage genom klimatskärmen på grund av de tryckdifferenser man erhåller från vindpåverkan.
I Feby 12 Bostäder, bilaga 2, och EN ISO 13789, annex C, är en ekvation [1] given för att beräkna läckluftflödet, Qläck, genom klimatskärmen på grund av de tryckdifferenser över klimatskärmen (vägg/tak), som vindtrycket skapar.
Där Qtill och Qfrån är till- och frånfrånluftsflödena, Q50 är läckageluftflödet vid 50 Pa provtryckning samt e och f är vindskyddskoefficienter, som kan hämtas från bland annat Feby 12 Bostäder, bilaga 2.
Läckluftflödet, enligt ekvation 1, vid olika lufttäthet och luftflödesbalans visas i figur 2 och figur 5.
Provtryckningsprotokollet kan användas till att beräkna tryckdifferens (undertryck i byggnaden) på grund av obalansen mellan från- och tilluftsflödena.
Ventilationen drivs alltså av uteluften. Det vindtrycksdrivna läckluftflödet för lägenheten i flerbostadshuset blir vid normal luftflödesbalans, 90–95 procent, mycket liten.
Figur 6 visar att lufttäthetskravet enligt Feby 12, q50 = 0,30 l/s,m2 och en normal luftflödesbalans på 90–95 procent, ger ett undertryck på 3–8 Pa, men för tätheten q50 = 0,09 l/s,m2 får man 15–45 Pa,
vilket kan ge problem att öppna dörrar när luftflödesbalansen är mindre än 90 procent.
Med andra ord, för lägenheter med en lufttäthet runt 0,10 l/s,m2 är injusteringen av ventilationssystemet mycket viktig, annars kan man erhålla stora problem med undereller övertryck.
Lufttäta lägenheter är känsliga för att luftflödesbalansen blir korrekt.
I en lägenhet i ett energieffektivt flerbostadshus kommer en större obalans på luftflödena i stället att ge problem med undertryck. Här använder man sig av så kallade termiska drivkrafter. Ventileras denna inte bort får man kondens, först på kalla ytor som fönster, kallvattenledningar och sedan kanske till och med på väggar och möbler.
Om systemet är utrustat med värmeväxlare (FTX-system) kan man återvinna större delen av värmen i frånluften innan den förbrukade luften lämnar byggnaden.
Hur mycket luftflöde behöver varje rum?
Här kommer exempel på standardvärden gällande olika rumstyper.
| Rumstyp | Riktning | Flöde |
| Sovrum | Tilluft | 4l/s för varje person |
| Allrum | Tilluft | 0,35l/s per m² |
| Kök | Frånluft | 10-15l/s |
| Badrum | Frånluft | 15l/s + 1l/s per m² utöver 5m² |
| Toalett | Frånluft | 10l/s |
| Tvättstuga | Frånluft | 10l/s |
| Klädkammare | Frånluft | 0,35l/s per m² (minst 2-3l/s) |
| Förråd | Frånluft | 0,35l/s per m² (minst 2-3l/s) |
Luftflödesbalansen viktig i täta byggnader
Ju tätare och energieffektivare byggnader, desto viktigare blir luftflödesbalansen.
I denna artikel analyseras luftflödesbalansens (tilluftsflöde/frånluftsflöde) betydelse i radhus/småhus respektive lägenheter i flerbostadshus. Luften kan dock vara ohälsosam redan innan du börjar märka av tydliga tecken på fukt.
Riktvärde för luftflöde
Inomhusluften tillförs hela tiden partiklar, gaser och vattenånga från människor, material och maskiner.
Vid Tute = -15 °C ökar värmebehovet med 490 W, på grund av uteluft som läcker in i rummen, vilket är cirka 40
procent av den installerade värmeeffekten.
Om man lyckas hålla innetemperaturen i byggnaden beror på vilken typ av värmesystem man har installerat och om det är överdimensionerat.
Vid luftvärme måste övertemperaturen bli dubbelt så stor.
I praktiken strävar man dock efter ett visst undertryck i byggnaden.
Mekanisk från- och tilluft fungerar så att man centralt tar in uteluft, förvärmer och filtrerar denna och fördelar ut luften i tilluftsdon i första hand till de rum som har störst behov av ”ren luft” t.ex. Inomhusluft läckte ut via persienngenomföringen och fukt från inomhusluften kondenserade på ytterglasets innersida.