Flervärda alkoholer egenskaper

Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Flervärda alkoholer egenskaper

Lägg också märke till att OH-gruppen skrivs för sig själv i strukturformeln för tydlighetens skull (metanol skrivs till exempel oftast CH₃OH i stället för CH₄O).

Egenskaper och användning

De olika delarna av en alkoholmolekyl har olika egenskaper:

OH-gruppen liknar vattenmolekyler (man säger att både OH-gruppen och vattenmolekylerna är polära) och ger därför liknande egenskaper som de hos vatten.
Kolväteskedjan däremot påminner inte alls om vattenmolekyler, utan har mer gemensamt med vanliga kolväten och fetter.

De flesta alkoholer där kolkedjan är kort-medellång är därför mer eller mindre lösliga i båda vatten och feta ämnen.

Metan är alltså rätt svar.

Uppgift 3Svar

En av dina föräldrar klagar på att det är dyrt att köpa glykol till bilens kylarvätska och menar att det säkert ändå inte gör någon nytta. Strukturformeln skulle kunna se ut på något av följande sätt:

Alkohol förknippas med öl, vin och sprit.

Stora mängder etanol kan dock ge akuta förgiftningssymptom, och på lång sikt kan hög och långvarig konsumtion även bland annat levern slås ut, eftersom den har som har som uppgift att bryta ner etanolen.

En annan användning för etanol är som bränsle – kanske har du hört talas om etanolbilar som ju ska vara miljövänligare än bensinbilar?

Ett vanligt exempel på en sådan är glykol. Metanol kan göra dig blind i mindre mängder.

Det finns alltid en risk att smuggelsprit innehåller metanol. Ge ett förslag på hur strukturformeln för propenol skulle kunna se ut?

Här utgår vi från alkenen propen (tre kolatomer med dubbelbindning) och byter sedan ut en av väteatomerna mot en OH-grupp.

Den sänker fryspunkten för vattnet i kylaren så det inte fryser till is en kall vinterdag. Här följer två exempel, där vi har utgått från den raka isomeren av butan:

Uppgift 6Svar

Inom avancerad organisk kemi diskuterar man ofta en typ molekyler som kallas för enoler, som bland annat spelar en viktig roll vid många av de reaktioner som sker i levande organismer.

flervärda alkoholer egenskaper

Dessa alkoholer har också förmågan att båda lösa upp sådana ämnen som vatten kan lösa upp, och sådana ämnen som kolväten (t.ex. Molekylformeln kan också skrivas med grundämnena i bokstavsordning. De kan också ha dubbelbindning. Propanol blir då C₃H₈O.

Om alkoholen är tvåvärd eller trevärd markeras det med räkneorden di eller tri.

En sådan molekyl består av en etankedja där två (di på grekiska) väteatomer är utbytta mot OH-grupper. Då kallas alkoholen envärd. Lösningsmedlet T-röd som nämndes tidigare består som sagt också av etanol, samt ett rött färgämne och vissa tillsatser som gör vätskan odrickbar.

Flervärda alkoholer

Alkoholer som har fler än en OH-grupp kallas flervärda alkoholer.

Alltså benämns den som ”etanol”.

Finns det flera OH-grupper använder man ett grektiskt räkneprefix, vilket vi återkommer till längre ner.

I den här bilden ser du de enklaste alkoholerna med en OH-grupp och utan dubbel-/trippelbindningar. Notera att OH-gruppen kan vara placerad på vilken kolatom som helst.

För att undvika att detta sker måste man blanda i något som sänker vätskans fryspunkt, vilket glykol (etandiol) är mycket lämpligt för.

Uppgift 4Svar

Föräldern tycker också att det är onödigt att följa anvisningarna på glykolförpackningen och förvara den oåtkomligt för familjens småbarn. Sprit, eller etanol som kemister ofta kallar det, är snarare en slags alkohol.

Exempelvis består lösningsmedlet T-röd av alkoholen etanol.

De flesta alkoholer, förutom etanol, är mycket giftiga. Detta är inte en hydroxidjon!!!

Envärda alkoholer

Innehåller endast en OH-grupp.

Metanol
Etanol

Flervärda alkoholer

Fler än en OH-grupp – men aldrig fler än en på samma kolatom!

De enklaste två- och trevärda alkoholerna:

Namn	Rationellt namn	Strukturformel	Alkoholtyp
Glykol	1,2-etandiol		tvåvärd
Glycerol	1,2,3-propantriol		trevärd

Intermolekylära bindningar

OH-grupperna gör att alkoholerna blir polära.

OH-grupperna gör att vätebidningar kan uppstå mellan molekylerna.

Relativt höga kokpunkter.

OH-grupperna gör att alkoholerna gärna löser sig i vatten (”lika löser lika”).

En kemisk alkohol är inte samma sak som man i vardagen menar när man pratar om alkohol.