Risk för förtida död

Alkoholkonsumtion över i tid i relation till risk för hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, demenssjukdomar, depression, ångest och förtida död

Allocation

Abstract

Frågeställningar Alkoholkonsumtion är associerad till både fysisk och psykisk ohälsa och kan relateras till en stor del av den totala sjukdomsbördan i Sverige och internationellt.

Genom dödsorsaksregistret kunde forskarna se varför de hade dött och de började med att göra en traditionell analys av dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, cancer och totalt − alltså död av alla orsaker, i likhet med tidigare observationsstudier.

Resultatet visade att gruppen med bäst kondition hade 58 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom, 31 procent lägre risk att dö i cancer och 53 procent lägre risk att dö av alla orsaker, jämfört med de som hade sämst kondition.

Liknande risk att dö i olyckor

I nästa steg undersökte forskarna hur kondition hängde ihop med risken att dö i slumpmässiga olyckor, som till exempel bilolyckor, drunkningar och mord.

Samtidigt betonar forskarna att risk inte är detsamma som öde – många människor visar stor motståndskraft. Kostnader förknippade med studien är till övervägande del relaterade till datainhämtning, statistisk bearbetning, arbetstid för inblandade forskare samt nyttiggörande och spridning av resultat. Att männens kondition skulle ha en så stor effekt på risken att dö i slumpmässiga olyckor är dock inte troligt.

Resultaten bekräftades även när forskarna använde sig av syskonjämförelser.

Han framhåller också att resultaten bör ses som en signal till både vård och samhälle att prioritera förebyggande insatser tidigt i livet.

Begränsningar

• ACEs fångades endast när de fanns dokumenterade; mycket missas i vårdjournaler.
  

• Alla dödsfall registreras inte i vårdsystemen.
  

• Olika typer av ACEs kunde inte särskiljas, trots att vissa sannolikt innebär högre risk.
  

Slutsats

Barndomens svåra erfarenheter har livslånga konsekvenser och utgör en självständig riskfaktor för förtida död, även när man räknar in fysiska sjukdomar.

Samhällsrelevans och nyttiggörande Vårt forskningsprojekt kommer att öka kunskapen om hur låg till måttlig alkoholkonsumtion påverkar uppkomsten av våra vanligaste folksjukdomar och förtida död. Därtill har tidigare studier huvudsakligen fokuserat på yngre, vuxna personer, och det finns därför ett behov av att studera alkoholkonsumtion i en äldre population.

Stora insatser eller policyförändringar som ska gälla hela befolkningen måste dock baseras på tillförlitliga siffror – annars riskerar man att förvänta sig effekter som i själva verket är överskattade.

− Våra resultat ska inte tolkas som att fysisk aktivitet och träning är verkningslöst eller att man inte ska försöka främja det.

De justerade sina statistiska modeller för faktorer som BMI, ålder vid mönstring, årtal för mönstring samt föräldrars inkomst och utbildningsnivå. Senare tids forskning har visat att även konsumtion av små mängder alkohol innebär hälsorisker och att det inte är möjligt att sätta en riskfri mängd av alkoholkonsumtion.

Stora insatser för hela befolkningen måste dock baseras på tillförlitliga siffror – annars riskerar man att förvänta sig effekter som i själva verket är överskattade.

− Våra resultat ska inte tolkas som att fysisk aktivitet och träning är verkningslöst eller att man inte ska försöka främja det.

De valde just olyckor eftersom de antog att det inte borde finnas något samband mellan männens kondition i ung ålder och risken att dö i olyckor. Forskargruppen är väl insatt i epidemiologiska studier och har en tvärvetenskaplig sammansättning, vilket garanterar ett framgångsrikt genomförande av planerade studier.

Forskarna såg då att männen som hade högst kondition hade 53 procent lägre risk för att dö i slumpmässiga olyckor. Konsekvenserna kan vara att man överskattar effektstorlekarna, säger Marcel Ballin.

Bild som bekräftas i fler studier

Studien är en av de största i sitt slag där forskare använt sig av negativa kontrollutfall för att undersöka om sambanden mellan kondition och dödlighet verkligen stämmer.

Deltagarna är födda mellan 1914-1952. Detta talar för personer med hög och låg kondition kan skilja sig åt på andra viktiga sätt, något som tidigare studier inte tagit hänsyn till fullt ut, säger Marcel Ballin, associerad forskare i epidemiologi vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Eftersom bra kondition inte borde skydda mot slumpmässiga olyckor tyder resultaten alltså på att det finns andra skillnader mellan grupperna som kan förklara den lägre dödligheten i sjukdomar.

Deltagarna har upprepade gånger (1997, 2009, 2019) besvarat frågeformulär om levnadsvanor och socioekonomiska faktorer.