Vetenskapliga metoder exempel
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Vetenskapliga metoder exempel
Det görs genom att läsa vetenskapliga artiklar, böcker och andra studier. Dessa kunskapsobjekt kan ha olika egenskaper och läge och påverkas av olika krafter och detta vi kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring. Vill vi sedan ta hänsyn till mer estetiska och känslomässiga värden funderar vi också på hur rosornas färg och doft kommer att samverka med både huset vi bor i och trädgården i övrigt.
Bidrar studien till ny kunskap på något sätt?
Ny kunskap behöver inte vara något stort eller helt nytt. Vi kan till exempel att se och att lyssna, men vi kan också att systematiskt räkna, sortera, tolka eller värdera. Kanske kan det också bidra till att ge några nya perspektiv på vetenskapliga arbetssätt och förhållningssätt för oss lärare som är verksamma i den svenska gymnasieskolan.
Metoder, vardagliga såväl som vetenskapliga, handlar enkelt uttryckt om tillvägagångssätt.
Ett vetenskapligt begrepp för detta är transparens, genomskinlighet, synlighet.
Ni kommer att märka att gränsen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder inte är helt knivskarp. Verkligheten eller vår omgivning är lite mer komplex, lite mer grå, eller om vi hellre vill använda ordet mångfärgad, än så….I praktiken använder vi ofta en mix av metoder för att undersöka verkligheten eller den upplevda verkligheten omkring oss.
När vi (här säger vi VI eftersom gymnasiearbetet är ett aktivt samarbete mellan elev och handledare) i samband med våra gymnasiearbeten har genomfört våra undersökningar med våra väl valda metoder och fått fram resultat i form av t ex enkätsvar, mätdata, numeriska värden eller intervjusvar måste vi alltid ställa oss frågan vad dessa resultat egentligen säger oss.
Exempel på detta kan vara könsroller, sociala strukturer och miljöproblem. I vissa fall handlar det om att se om en hypotes stämde – alltså om det man trodde från början verkar stämma med det man har sett i studien. Den här planen kallas ibland forskningsdesign.
8
Samlar in eller väljer ut material
Forskaren samlar in eller väljer ut det material som behövs för att kunna undersöka sin fråga.
Det kan vara material som forskaren själv tar fram, till exempel genom enkäter, experiment eller olika konstnärliga arbeten.
Även om den inte är ofelbar och föremål för kritisk analys, säkerställer dess principer om falsifierbarhet och reproducerbarhet att vetenskap aldrig är dogm, utan snarare ett ständigt sökande efter alltmer exakta och användbara svar för hela mänskligheten.
[relaterad url=»https://www.tecnoloblog.com/vad-är-operativ-forskning/»]
12
Sprider sin forskning – till andra forskare
När forskningen har blivit granskad och godkänd kan den spridas.
Detta kallar vi istället för konstruktivism eller ibland konstruktionism. Detta sätt att se på verkligheten brukar vi koppla mer till samhällsvetenskapernas och humanioras studieområde och är något vi i vetenskapliga sammanhang kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring. Här måste forskaren sträva efter att vara opartisk och lägga sina fördomar åt sidan.
Baserat på observation, En tydlig, specifik och relevant fråga ställs. vilket kommer att vägleda hela undersökningen.
Vi försöker alltså använda oss av flera, mer systematiska och utvecklade, metoder och redskap för att få rosenbusken att trivas och se bra ut i vår trädgård. Det gör att vi så att säga får ett ”bollplank”, något att jämföra med och som gör att våra egna resultat framstår som rimliga, blir bekräftade eller kanske framstår som avvikande.
Vi kan också se verkligheten som konstruktioner, d v s något som skapas genom att vi beskriver eller benämner det i text, bild och tal. I Sverige är det till och med lag på att högskolor och universitet ska dela med sig av kunskap – det kallas samverkansuppgiften.
För forskare kan det handla om att hålla föredrag, skriva populärvetenskapliga texter eller vara med i media.
Planteringen av busken sker kanske till och med på våren ett år senare.